Sveriges export

Sveriges inhemska försvarsindustri förser Försvarsmakten med materiel och tjänster, samt exporterar materiel till andra stater. En majoritet av den försvarsmateriel som tillverkas i Sverige exporteras också, vilket gör Sverige till den 14:e största försvarsmaterielexportören i världen. Svensk försvarsmaterielexport utgör med sitt värde om 29,4 miljarder drygt 1 procent av Sveriges totala varuexport.

---

Varför exporterar Sverige?

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Ambitionen då var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer, något som kom att omprövas efter kalla krigets slut. Kriget i Ukraina har visat att det idag är av yttersta vikt att ha tillgång till en tekniktung försvarsindustri, vilket ökar försörjningstryggheten. En stark inhemsk försvarsindustri stärker därmed Försvarsmaktens förmåga. Samtidigt är försörjningskedjorna globala med starka ömsesidiga beroenden. Idag byggs Sveriges säkerhet solidariskt tillsammans med andra länder och organisationer.

Globalt är försvarsindustri och tillgången på försvarsmateriel att betrakta som säkerhetspolitiska verktyg. En stats val av materielsystem är ett säkerhetspolitiskt ställningstagande. Sverige har och kommer fortsatt via Natomedlemskapet att ha möjligheter för fördjupade samarbeten med allierade. I utrikesdeklarationen 2025 förklarade utrikesminister Maria Malmer Stenegard att Sverige är en allierad att lita på och en allierad med kompetenser som är viktiga för de andra medlemsländerna och särskilt närormådet i norra Europa.

De senaste åren har svensk export av försvarsmateriel ökat, vilket återfinns längre ned på denna sida under rubriken: Hur stor är den svenska exporten? Ökningen är en indikator på att svensk försvarsindustri är kostnadseffektiv och konkurrenskraftig. Att den inhemska försvarsindustrin är exportstark innebär att Sverige kan ta del av teknik och kunnande tidigare än andra länder.

Försvarsmarknaden

Försvarsmarknaden särskiljer sig genom att inte enbart styras av marknadsmässiga överväganden. Särskilda regelverk samt nationella säkerhets- och försvarspolitiska intressen påverkar dess funktion och dynamik. Försvarsmarknadens särart innebär att det krävs god dialog mellan stat och företag i syfte att skapa gemensamma möjligheter där det finns delade intressen. Försvarsmarknaden bygger på ett regelbaserat system som utarbetats sedan andra världskrigets slut. 

Sveriges försvarsindustriella bas är unik genom att den kombinerar både stor bredd och hög spetskompetens. Efter det kalla kriget har industrin konsoliderats och inriktats mer mot exportmarknaderna. Idag går ungefär två tredjedelar av den svenska försvarsindustrins beställningar på export. 

Detta medför inte bara att Sverige kan ta del av system och kunnande tidigare och till ett bättre pris än andra länder, utan skapar också möjligheten att använda industriella förmågor som ett sätt att stärka Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska förutsättningar. Exporten är en viktig del av att kunna upprätthålla den relativt stora och kvalificerade industribas som Sverige har idag.

Hur stor är den svenska exporten?

Majoriteten av Sveriges inhemska produktion av försvarsmateriel exporteras. Under 2024 tog 59 länder emot leveranser av försvarsmateriel från Sverige, levererat av 86 företag. Exporten av materiel som omfattas av lagen om krigsmaterielexport uppgick under 2024 till 29,43 miljarder kronor.

 

Hur mycket bidrar exporten till svensk ekonomi?

Sverige är beroende av handel med andra länder. Sedan mitten av 1980-talet har Sverige exporterat varor och tjänster för ett större värde än vad vi har importerat. Det innebär att Sverige tjänar mer på exporten än vad vi betalar för importen. Skillnaden bidrar till att bruttonationalprodukten (BNP) ökar och att svensk ekonomi växer. Idag exporterar Sverige varor och tjänster till ett värde som motsvarar 54 procent av BNP, varav exporten av försvarsmateriel utgör lite mer än 1 procent av Sveriges totala export.

 

Vad exporterar Sverige?

Svensk försvarsmaterielförteckning har en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Med krigsmateriel för strid avses materiel med en ”förstörelsebringande verkan”, ett exempel är granater. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid, samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan som exempelvis infraröd utrustning eller värmebildsutrustning. En komplett lista över vad som definieras som KS respektive ÖK finns i krigsmaterielförteckningen. Sverige exporterar främst övrig krigsmateriel, vilket utgjorde 68 procent av den totala försvarsexporten 2024.

 

Värdet av den faktiska exporten av försvarsmateriel 2024 per materielkategori uttryckt i tusentals kronor: