Faktabank Samhällsnytta
Arbetstillfällen i försvarsindustrin
Nästan 28 000 personer i Sverige arbetar på över 100 företag inom försvarsindustrin. Varje arbetstillfälle inom industrin bidrar även till att ytterligare arbeten skapas i andra branscher.
Enligt branschorganisationen Teknikföretagen gör varje arbete inom ett teknikföretag att uppskattningsvis två nya arbetstillfällen skapas inom andra branscher. När det gäller högteknologiska industriföretag bedöms effekten vara ännu större; där leder varje arbetstillfälle till närmare tre nya jobb. Det är inom den kategorin de flesta försvarsföretag befinner sig. Därför kan man grovt räknat säga att de 28 000 personer som är direkt anställda i försvarsföretag skapar jobb för upp till 85 000 fler.
Vilka jobbar inom försvarsindustrin
Nästan hälften av de anställda i försvarsindustrin, närmare bestämt 45 procent, har en ingenjörsutbildning och 48 procent har en högskoleutbildning av något slag. Utöver ingenjörer sysselsätter branschen allt från lagerpersonal, jurister, soldater, projektledare, statsvetare, HR-personal och officerare, till produktionspersonal och administratörer. Försvarsföretagen har ett gott rykte bland arbetstagare, och flera av de mest attraktiva arbetsgivarna enligt svenska ingenjörer är företag verksamma inom försvarssektorn, både statliga och privata.
Jobbar för en jämställd bransch
Ungefär en fjärdedel av de anställda i försvarsindustrin är kvinnor. Branschen är fortfarande mansdominerad, vilket kan sägas om ingenjörs- och teknikyrken generellt i Sverige. Enligt Sveriges ingenjörer är en fjärdedel av ingenjörerna i Sverige kvinnor. Motsvarande siffra under 2023 för gruppen ingenjörer och tekniker var 21 procent enligt SCB. Men andelen kvinnor som tar ingenjörsexamen ökar stadigt, cirka 35 procent av nyexaminerade ingenjörer är kvinnor och allt fler ingenjörsinriktningar får jämn könsfördelning. Jämställdhet och mångfald är en viktig fråga för försvarsföretagen av flera skäl. Dels är det nödvändigt att ha ett brett och inkluderande synsätt för att kunna rekrytera den bästa kompetensen och få medarbetarna att trivas på jobbet, dels ser många företag också hur innovationskraften stimuleras när medarbetarna tillför olika erfarenheter och perspektiv.
Sveriges mest forskningsintensiva bransch
Försvarsföretagen satsar betydande resurser på forskning och utveckling. En väsentlig andel av omsättningen, ca 14-16 %, investeras i forskning och teknikutveckling (FoU). Detta kan jämföras med svenska företag generellt, där motsvarande andel är 1,6 % av omsättningen läggs på forskning och utveckling. Detta gör att försvarsindustrin, i förhållande till sin omsättning, är den den mest forskningsintensiva näringsverksamheten i Sverige. Försvarsföretagens satsningar på FoU motsvarar 4,79% av de totala investeringarna från den privata sfären. Dessa investeringar gynnar inte bara den militära sektorn utan ger även spinoff-effekter till andra delar av samhället, särskilt genom innovationer som sedan sprider sig till den civila industrin.
Exempel på samhällsfördelar: Gripen-programmets avkastning
Ett konkret exempel på hur försvarsindustrin genererar samhällsnytta återfinns hos Gripen-programmet, där varje investerad krona återgäldat 2,6 gånger den initiala investeringen till samhället, i form av exempelvis teknikutevckling, export och nya jobb. Detta enligt undersökningen ”Visible Costs and Invisible Benefits” av Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan. Detta illustrerar inte bara den ekonomiska effektiviteten i försvarsindustrins satsningar, utan visar även på de långsiktiga fördelarna för samhällsekonomin. Gripen är ett exempel på hur långsiktiga investeringar inom försvar kan skapa stora vinster för den nationella ekonomin och för samhället som helhet.
Försvarsindustrins roll i skyddet av samhället och vårt totalförsvar
Försvarsindustrin spelar en central roll i Sveriges totalförsvar och beredskap inför kriser, naturkatastrofer och pandemier. Genom att tillhandahålla kritisk teknik och resurser, såsom kommunikationsutrustning och drönarteknologi, används industrins innovationer även för att hantera civila nödsituationer, vilket stärker samhällets krisberedskap. I takt med den ökande digitaliseringen och de växande hoten från cyberattacker bidrar försvarsindustrin även med spetskompetens inom cybersäkerhet där företagen ligger i framkant, teknologier vilka även skyddar civila samhällsfunktioner.
Olika typer av försvarsföretag
De över 100 företagen inom industrin är dels traditionella försvarsföretag som Saab, BAE Systems och Nammo. Men branschen utgörs också av välkända bolag som kanske inte förknippas med försvarsindustrin, som Volvo, Scania och AFRY. Därtill finns nyare företag och startups med hela eller delar av sin verksamhet inom förvsarssektorn.
Omvärldsutvecklingen går mot en mer komplex och mångfacetterad hotbild, vilket gör att kompetens från fler typer av bolag, ofta med stort fokus på innovation och IT, blir allt mer relevant inom försvarssektorn.
Försvarsföretagens relation till försvarsmyndigheterna
Försvarsföretagen har en nära samverkan med Försvarsmakten och de andra myndigheter vars uppdrag är att genomföra de försvarspolitiska uppdragen från Sveriges regering. Försvarsmakten är Sveriges näst största myndighet med 24 500 årsarbetskrafter, bara Polismyndigheten är större. Andra försvarsmyndigheter är FRA, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets radioanstalt och Fortifikationsverket. Totalt arbetar runt 30 000 personer inom försvarsmyndigheterna.