Så svarar försvarsföretagen på det ökade drönarhotet
Den snabbt ökade användningen av drönare i krigföringen har skapat ett omedelbart behov av kostnadseffektiva och tekniskt avancerade lösningar. En förändrad hotbild innebär att försvarsföretagen behövt utveckla nya tekniker och system i betydligt högre takt än tidigare förväntat. I del två av Teknik- och säkerhetsforums artikelserie om obemannade system berättar vi hur olika försvarsföretag möter det nya hotet.
Utvecklingen de senaste åren innebär en ökande drönaranvändning i krigföring vilket snabbt förändrat hotbilden. Begreppen för obemannade flygfarkoster varierar (som UAV eller UAS) men drönare, som fortsatt blir begreppet i den här artikeln, kan ge angriparen stor nytta till en låg kostnad då de är förhållandevis billiga att producera och dyra att skjuta ner. Utvecklingen driver en efterfrågan på kostnadseffektiva och tekniskt avancerade lösningar till försvaret. Under senaste åren har det lett till att bland annat följande lösningar och partnerskap uppstått:
- Saab presenterade flera lösningar inom drönarbekämpning exempelvis i projektet LOKE – ett samarbete med det svenska Flygvapnet och Försvarets materielverk (FMV).
- GKN Aerospace har order om att utveckla och demonstrera en obemannad flygfarkost i avtal med FMV.
- BAE Systems Bofors lanserade Tridon Mk2 – ett modulärt, markbaserat luftförsvarssystem som bekämpar allt ifrån drönare till kryssningsmissiler.
- BAE Systems Hägglunds har tagit fram en lösning att integrera övervakningskapacitet med hjälp av drönare till CV90.
- Nammo utvecklade ny ammunition särskilt anpassad för att bekämpa drönare.
Kortade utvecklingstider
Tillsammans med Försvarsmakten presenterade Saab i början av 2025 ett projekt som genom ny teknik för drönarsvärmar möjliggjort att en enskild soldat kan styra en svärm på nära hundra drönare. Tidigare hade ett utvecklingsprojekt som detta tagit fyra eller fem år att genomföra, men tackvare gott och intensivt samarbete slutfördes utvecklingen på ett år.
Tidigare i år presenterade det svenska Flygvapnet, FMV och Saab också projektet LOKE, även det resultatet av ett samarbete med syfte att snabbt producera antidrönarsystem. Det modulära och mobila LOKE-konceptet består bland annat av det världsledande radarsystemet Giraffe 1X och Saabs fjärrstyrda vapenstation – Trackfire RWS som möjliggör avfyrning under rörelse och som normalt återfinns på Stridsbåt 90. Inom loppet av 84 dagar togs en lösning fram – från idé till produkt – genom att återanvända befintliga produkter och integrera nya funktioner.
Utökade samarbeten
Den snabba teknologiska utvecklingen har även lett till ökat samarbete mellan olika bolag för att effektivisera framtagningen av ny teknik. Ett exempel är BAE Systems Hägglunds samarbete med Carmenta och Airolit som lett till att man snabbt kan integrera större övervakningskapacitet med hjälp av drönare i stridsfordonet CV90. Genom att kunna skicka ut drönare med förprogrammerade spaningsuppdrag eller drönare som kan överföra videounderrättelser tillbaka till stridsfordonet i realtid möjliggörs förbättrad informationsinhämtning.
Ammunitionstillverkaren Nammo samarbetar med flera aktörer, däribland Saab och Kongsberg, för att utveckla system för bekämpning av luftburna drönare. Den främsta ammunitionen för detta syfte de producerar är PABEX (Programmable AirBurst Explosive), vilket är en programmerbar ammunition som exploderar i luften och sprider splitter över en större yta mot målet. Ett samarbete som nyligen initierats specifikt för att bekämpa drönare är Nammos partnerskap med JUNGHANS Defence. Syftet är att kombinera parternas expertis för att utveckla en ny typ av ammunition särskilt anpassad för drönarbekämpning och därmed snabbare möta den ökade efterfrågan på kostnadseffektiv och tekniskt avancerad ammunition.
Innovation och nya lösningar
För att öka hastigheten i teknikutvecklingen initieras också fler samarbeten mellan myndigheter och bolag. FMV har tecknat kontrakt med GKN Aerospace om ett demonstratorprogram som ska utveckla och pröva nya design- och produktionstekniker. Uppdraget, som har ett värde på 150 miljoner kronor, ska resultera i en flygdemonstration inom 18 månader, men programmets huvudfokus ligger inte på slutprodukten utan på de arbetssätt och processer som leder dit. GKN Aerospace vill visa möjligheter till alternativa produktionstekniker och effektivare arbetssätt. Att utforska drönare, ett område där teknikutvecklingen går fort och där det behövs nya angreppssätt, är ett naturligt fokus för projektet.
Ett annat exempel på hur förändringar i hotbild lett till framtagandet av nya produkter är BAE Systems Bofors Tridon Mk2 som lanserades i juni 2024 – ett markbaserat luftförsvarssystem med flexibel design som kan monteras modulärt efter behov. Systemet är baserat på Bofors 40 mm kanon och är användarvänligt samt lätt att underhålla även för personal med begränsad utbildning. En central del i produkten är den programmerbara zonrörsammunitionen Bofors 3P som möjliggör att med samma projektil – som kan programmeras på sex olika sätt – utföra en uppsjö av uppgifter.
För Sveriges försvarsföretag medför utvecklingen på drönarområdet ett förändrat landskap som präglas av både utmaningar och nya möjligheter. I framtiden kommer ökat samarbete, nya tekniska lösningar och investeringar vara nyckeln till att hålla jämna steg med utvecklingen inom drönarområdet liksom med teknikutvecklingen i stort.