Försvarsekonomi är ett komplext område. De ekonomiska ramarna för ett lands försvar sätts i statsbudgeten vilket ger en fingervisning om hur välrustat, organiserat och förberett landets försvar är.
Sveriges försvarsbudget för 2023 omfattar 87,9 miljarder kronor. Året 2022 kostade försvaret 74,9 miljarder kronor vilket motsvarar 1,3 procent av BNP. Detta kan jämföras med grannländerna under 2022, där Norge avsatte 1,6 procent av sin BNP, Finland 1,7 procent och Danmark 1,4 procent till sina försvarsutgifter.
Försvarsbudgetens storlek avgörs i hög grad av så kallade försvarsbeslut. Dessa beslut anger inriktningen för hur försvaret ska utvecklas. De fattas enligt praxis vart fjärde eller femte år av riksdagen. Enligt det senaste försvarsbeslutet, som togs 2020 och var tänkt att gälla år 2021-2025, skulle försvarsbudgeten öka succesivt till att omfatta 89 miljarder år 2025.
Sedan försvarsbeslutet togs 2020 har det kommit nya budgetar och ändringsbudgetar som gett både större anslag och förändrad inriktning för försvaret. Detta är en följd av Rysslands invasion av Ukraina och det försämrade säkerhetsläget. Strax efter att kriget inleddes aviserade regeringen den 10 mars 2022 att försvarsanslagen snarast möjligt ska öka till två procent av BNP. Enligt Försvarsmakten kan tvåprocentsmålet nås redan 2026. Det nya säkerhetspolitiska läget Innebär att försvarsbeslutsprocessen har intensifierats, och nya beslut kan komma tidigare än 2026.
Målet att försvarsanslaget ska nå två procent av BNP formulerades innan regeringen fattade beslutet att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, men i och med Sveriges Natoansökan blev målet om två procent även ett mål för att nå upp till Natos riktlinjer om medlemsländers försvarsutgifter (NATO defense investment pledge).
Den svenska definitionen av försvarsutgifter är emellertid inte nödvändigtvis jämförbar med hur andra länder finansierar sitt militära försvar. Här kan det finnas relativt stora skillnader mellan länder i gränsdragning mellan vad som är civilt och militärt försvar, en viktig distinktion då utgifter för civilt försvar inte ingår i Natos definition av försvarsutgifter. Till exempel kan försvarsfunktioner som vi i Sverige har organiserat som civilt försvar vara organiserade på ett annat sätt inom andra länders försvarsmakter. För att göra utgifterna jämförbara mellan länder har Nato tagit fram en gemensam definition av försvarsutgifter.
Trots Natos gemensamma definition, som skiljer sig från det som kallas försvarsutgifter i statens budget, finns det skillnader mellan medlemsländer gällande vilka försvarsutgifter som ingår i deras rapportering. Mot den bakgrunden har Försvarsberedningen föreslagit att Sveriges bedömning av vad som ska ingå i rapporteringen till Nato bör vägledas av hur andra allierade rapporterar sina försvarsutgifter, vilket kan leda till en bredare redovisning till Nato än tidigare. Bland annat föreslår Försvarsberedningen att anslagen till det militära försvaret bör kompletteras med moms på försvarsutgifter, allmän pensionsavgift och utgifter för statlig ålderspensionsavgift. De uppskattar att deras förslag till kompletteringar för året 2024 motsvarar omkring 20 miljarder kronor.
Vilka försvarsutgifter som ingår i rapporteringen till Nato har alltså en stor påverkan på hur väl ett land bedöms leva upp till Natos riktlinjer. Hur Sveriges försvarsutgifter ska beräknas enligt Natos definition kommer vara ett pågående arbete under en tid framöver. Slutgiltiga beslut kommer fattas av de allierade i dialog med Natos internationella stab.
Processen för ett försvarsbeslut börjar med att regeringen ger försvarsmyndigheterna (främst Försvarsmakten och Försvarets materielverk) ett uppdrag att lämna beslutsunderlagunderlag inför försvarsbeslutet. Försvarsmaktens framtagande av underlag brukar linjera väl med försvarsbeslutsprocessen vilket resulterar i att Försvarsmakten presenterar en så kallad perspektivstudie ett par år innan beslutet ska tas.
Försvarsberedningen roll är att agera för samråd mellan företrädare för regeringen och företrädare för riksdagspartierna. Försvarsberedningen sammanställer rapporter och presentationer, samt ger inspel ifrån respektive ledamots eget partis prioriteringar. Försvarsberedningens slutsats redovisas sedan för regeringen, som därefter lägger fram en försvarspolitisk proposition till riksdagen.
Ett försvarsbeslut kan bland annat innehålla:
Tabellen visar utgiftsområde 6 i statsbudgeten. Här ingår utöver försvaret även samhällets krisberedskap och strålsäkerhet. Fram till och med 2021 ingick även anslag till Elsäkerhetsverket:
Sveriges andel av BNP över tid. Källor: 1975-1991/92 Försvarsdepartementet och 1992-2022 Stockholm International Peace Research Institute, SIPRI
Tabellen visar de länder i världen med störst försvarsbudget 2022, inklusive Sverige, Norge, Danmark och Finland. I miljoner dollar.
Diagrammet visar hur stor andel av BNP som investeras i respektive lands försvarsbudget. Länderna nedan är de tio länder med störst försvarsbudget 2022, inklusive Sverige, Norge, Danmark och Finland. Källa: SIPRI Military Expenditure Database
Försvarsbudgetens storlek och underliggande försvarsbeslut återkommer med en regelbundenhet om ett respektive fem år. De ger en grundläggande inblick i ett lands försvarsekonomi, men hela begreppet är mer komplext än så.
Inom försvaret är olika parallella ledtider avgörande för att förstå ekonomin. I synnerhet gäller det utveckling, produktion, anskaffning och underhåll av materiel. Materiel tar inte bara tid att utveckla och producera, det ska också hålla och vara användbart över lång tid – ofta flera decennier. Det här gör kostnader för anskaffning och vidmakthållande av materiel svåra att beräkna på förhand.
I och med det försämrade säkerhetspolitiska läget har det emellertid uppstått ett behov av kortare ledtider, med flera snabba politiska beslut som följd. Det nya tvåprocentsmålet har formulerats innan det är dags för ett nytt försvarsbeslut, och därtill har en extra ändringsbudget medfört extra anslagtill både militärt och civilt försvar med kort varsel. Ett nytt försvarsbeslut förväntas till hösten 2024.
