Långsiktiga förutsättningar för försvarsindustrin
Micael Johansson, VD på SAAB, pekade ut flera konkreta åtgärder och nödvändiga förutsättningar för att Sveriges försvarsindustri ska lyckas möta den ökande efterfrågan som en förändrad hotbild innebär. Långsiktighet och gemensam planering med en tydlig målbild är några av nyckelfaktorerna som efterfrågas.
Foto: Saab.
Folk och Försvars rikskonferens genomfördes traditionsenligt i Sälen under 7-9 januari. Tongångarna präglades av det instabila säkerhetsläget i Europa, och både statsråd och chefer inom Försvarsmakten pekade på att det finns en risk för att Rysslands krig mot Ukraina sprider sig vidare – i värsta fall även till Sverige. Frågor om totalförsvar och Sveriges kommande medlemskap i NATO och dess implikationer tog stort utrymme i samtalen.
Under rikskonferensen talade även Micael Johansson, VD på SAAB, om förmågan att leverera här och nu, men även långsiktigt. Svaret på om förmågan finns idag är naturligtvis ja, enligt Johansson. Samtidigt har läget i hela Europa förändrats, och medan man tidigare har talat om en överkapacitet inom försvarsindustrin i Europa så ser man idag ett behov av att bygga ut kapaciteten ytterligare, både på nationell nivå och på EU-nivå.
Vad behöver då Sverige göra för att öka kapaciteten?
”Att bygga kapacitet, det är en långsiktig förmåga och det är en långsiktig planering som behövs”, säger Johansson. Saab har redan fyrdubblat sin förmåga att leverera understödsvapen, men Johansson är trots det orolig att det inte görs tillräckligt, och att det alltjämt krävs mycket större investeringar än vad vi hittills har förstått.
Att förstå målbilden vad avser förmågeutveckling för Sverige är oerhört viktigt för industrin och någonting som Försvarsberedningen är ansvariga för att definiera – men Johansson ser även ett behov av en försvarsindustriell strategi för landet. En sådan strategi skulle definiera vilka förmågor som försvarsindustrin ska klara av att utveckla, producera och vidmakthålla, och den behöver präglas av långsiktighet. Det arbetet är inte gjort än.
Försörjningstryggheten är också en fundamental fråga för försvarsindustrin – likt för de flesta andra industrier. ”Vi behöver krut-, ammunitions- och komponentlager, både för att snabbt kunna återta produktionskapacitet, men även för försörjningstryggheten”, säger Johansson, som samtidigt pekar på att vi inte kan göra allting själva utan är i behov av strategiska partnerskapsprojekt med likasinnade länder. Inom ramen för sådana samarbeten är även frågan om en gemensam syn på export till tredje land viktig, och att Sverige inte ensidigt blockerar exporten av förmågor som vi har utvecklat gemensamt med samarbetspartners.
”Allt det här kommer att kosta pengar, att skapa långsiktig förmåga kostar pengar”, säger Johansson, men lägger till att ”om vi kan få ett långsiktig åtagande av staten så att det fungerar, så är naturligtvis industrin som vi är idag beredda att ta mycket risk för att hantera affären, som stöttar detta med export”.
Du kan se Micael Johanssons anförande i sin helhet här.
.jpg)
.png)
