Sveriges inhemska försvarsindustri förser Försvarsmakten med materiel och tjänster, samt exporterar materiel till andra stater. Drygt hälften av den försvarsmateriel som tillverkas i Sverige exporteras vilket gör Sverige till den 13:e största försvarsmaterielexportören i världen. Svensk försvarsmaterielexport utgör med sitt värde om 15,3 miljarder omkring 1 procent av Sveriges totala varuexport.
Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kallakriget. Ambitionen på den tiden var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer, men den ambitionen kom att omprövas efter kalla krigets slut. Även om det fortfarande är av stor betydelse har kriget i Ukraina visat att det idag är av yttersta vikt att ha tillgång till en tekniktung försvarsindustri, vilket ökar försörjningstryggheten. Försvarsmaktens förmåga stärks därmed med en stark försvarsindustri i landet, samtidigt som försörjningskedjorna är globala med starka ömsesidiga beroenden. Sveriges säkerhet byggs idag solidariskt tillsammans med andra länder och organisationer.
Globalt används försvarsindustri och materiel som ett säkerhetspolitiskt verktyg utav stater. Val av materielsystem är ett säkerhetspolitiskt ställningstagande. Sverige kommer inom ett framtida Natomedlemskap att skapa fler möjligheter för fler samarbeten med allierade. I utrikesdeklarationen 2023 förklarade utrikesminister Tobias Billström att Sverige kommer vara en allierad att lita på och en allierad med kompetenser som är viktiga för de andramedlemsländerna.
Den ökade exporten av försvarsmateriel är ett tecken på att svenskförsvarsindustri är kostnadseffektiv och konkurrenskraftigt. Det beror delvis även på att beställningarna från den svenska Försvarsmakten minskade efter Berlinmurens fall. Genom att den inhemska försvarsindustrin är exportstark kan Sverige ta del av teknik och kunnande tidigare än vad andra länder kan. Därutöver finns det chans att stärka Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska ambitioner.
Försvarsmarknaden skiljer sig åt från andra marknader genom att den inte enbart styrs av marknadsmässiga överväganden. Särskilda regelverk samt nationella säkerhets- och försvarspolitiska intressen påverkar dess funktion och dynamik. Försvarsmarknadens särart innebär att det krävs god dialog mellan stat och företag i syfte att tillsammans skapa möjligheter där det finns gemensamma intressen. Samtidigt som försvarsmarknaden är speciell så bygger den ändå på ett regelbaserat system som utarbetats sedan det andra världskriget. När detta system ifrågasätts och till del frångås så påverkar det givetvis även den svenska försvarsindustrin.
Sveriges försvarsindustriella bas är unik med bådebredd och spets. Efter det kalla kriget så har industrin konsoliderats och inriktats mer mot exportmarknaderna. Idag går ungefär hälften av den svenska försvarsindustrins beställningar på export. Genom denna tillgång kan inte bara Sverige ta del av system och kunnande tidigare och till ett bättre pris än andra länder, utan det finns även en möjlighet att använda industriella förmågor som ett sätt att stärka Sveriges försvar- och säkerhetspolitiska förutsättningar. Exporten är en viktig del av att kunna upprätthålla den relativt stora och kvalificerade industribas som Sverige har idag.
Sveriges inhemska produktion av försvarsmateriel säljs till ungefär hälften inom landet medan ungefär hälften exporteras. Under 2022 tog 62 länder emot leveranser av försvarsmateriel från Sverige, levererat av 75 företag.
Sverige är beroende av handel med andra länder. Sedan mitten av 1980-talet har Sverige exporterat varor och tjänster för ett större värde än vad vi har importerat. Det innebär att Sverige tjänar mer på exporten än vad vi betalar för importen. Skillnaden bidrar till att bruttonationalprodukten (BNP) ökar och att svensk ekonomi växer. Idag exporterar vi varor och tjänster till ett värde som motsvarar 52 procent av BNP, varav exporten av försvarsmateriel om 15,3 miljarder kronor (2022) utgör lite mindre än 1 procent av Sveriges totala export. Det kan jämföras med exporten av möbler om ett värde av 21,9 miljarder kronor 2022 som därmed utgör drygt 1 procent av Sveriges totala varuexport.
Källor: Regeringens skrivelse 2022/23:114. Strategisk exportkontroll 2022 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. och SCB.
Svensk försvarsmaterielförteckning har en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Med krigsmateriel för strid avses materiel med en "förstörelsebringande verkan", ett exempel är granater. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid, samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan som exempelvis infraröd utrustning eller värmebildsutrustning. En komplett lista över vad som definieras som KS respektive ÖK finns i krigsmaterielförteckningen. Sverige exporterar främst övrig krigsmateriel, vilket utgjorde 57 procent av den totala försvarsexporten 2022.
Värdet av den faktiska exporten av försvarsmateriel 2022 per materielkategori uttryckt i tusentals kronor:
De 15 största försvarsföretagen och myndigheterna sett till fakturerad försvarsmateriel inom och utom landet 2022.
Under perioden 2018-2022 var Sverige världens 13e största exportör:
