Internationella försvarssamarbeten

Sveriges målsättning med försvarssamarbeten är effektivare användning av resurser och ökad operativ förmåga för det svenska försvaret. Vi samarbetar idag med andra stater och organisationer som rör allt från deltagande i fredsfrämjande insatser och utbildning till teknologi och materiel. Främst samarbetar vi idag genom FN, EU och ett partnerskap med Nato, samt med de nordiska länderna och med Baltikum. När Sverige väl har blivit ratificerat av alla medlemsländer i Nato kommer det bli Sveriges främsta internationella försvarssamarbete.

En del av svensk säkerhetspolitik

Försvarssamarbeten har under en lång tid varit en viktig del av Sveriges säkerhetspolitik. Regeringens hållning är att Sveriges säkerhet är beroende av internationella samarbeten och relationer med andra länder för att stärka vår militära förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp. Generellt talar man om att fler samarbeten ska leda till ökade negativa konsekvenser förpotentiella angripare. I försvarspolitiska termer talar man om en ökad militär tröskeleffekt.

Inte minst Natosamarbetet kommer vara av stor vikt och spela en stor roll framåt för svensk säkerhetspolitik. Regeringen anser att ett Natomedlemskap är det bästa sättet att värna om Sverige säkerhet. Det innebär också att Sverige kan bidra med unika specialkompetenser inom exempelvis undervatten och stridsflygsförmåga, men även generellt med teknologi som är av vikt för de allierades militära förmågor.

Nuvarande samarbeten

Sverige har i grund och botten en inhemsk försvarsindustri. Den försörjer försvaret med materiel som ökar Sveriges försvarsförmåga, men en förutsättning för att det ska fungera så effektivt som möjligt är samarbeten med andra länder. Genom försvarssamarbeten får vi tillgång till ytterligare kompetens och den senaste teknologin, som hade varit svår att få tillgång till på annat sätt.

Sverige samarbetar i första hand genom FN, EU, ett partnerskap till NATO, samt med våra nordiska grannländer och med Baltikum. Här nedanför kan du läsa mer om några av de försvarssamarbeten som Sverige ingår i. En del rör materiel, men i de flesta fall handlar det om bredare samarbeten där även områden som utbildning, forskning eller krisberedskap kan ingå.

Bilaterala samarbeten

Sverige har idag så kallade samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) som reglerar bilaterala materielsamarbeten med ett trettiotal andra länder. Utöver det finns avsiktsförklaringar mellan andra länder för att sätta ramar för samarbeten som kan röra bland annat utbildning, gemensamma insatser, samt forskning och utbildning.

Finland

Det svensk-finska försvarssamarbetet är vårt mest långtgående. Sedan 2015 har samarbetet fördjupats och vi genomför idag regelbundna övningar tillsammans, har sammansatta förband och samarbetar kring försvarsmateriel. Tanken med samarbetet är att möjliggöra gemensamma militära operationer och på så sätt höja den gemensamma tröskeln för angrepp.

Övriga nordiska länder och Nordefco

Sverige samarbetar även med de övriga nordiska länderna, både enskilt och genom samarbetet Nordefco (Nordic Defence Cooperation). Nordefco är ett samarbete mellan alla nordiska länder och har funnits i dess nuvarande form sedan 2009. Det här samarbetet drivs på både politisk samt militär nivå och omfattar till exempel utbildning, övning, logistik, internationella insatser och materiel. Syftet är att stärka ländernas egna försvar, hitta synergieffekter och främja effektiva lösningar.

De baltiska staterna

Sverige har väletablerade försvars- och säkerhetspolitiska relationer med Estland, Lettland och Litauen. Bland annat deltar Försvarsmakten återkommande i övningar tillsammans med de baltiska staterna och har personal och lärare på plats vid Baltic Defence College i Estland. Utöver det har Sverige personal på Natos cybercenter i Tallinn och är, genom MSB, medlem i Natos center för strategisk kommunikation i Lettland.

Storbritannien

Samarbetet med Storbritannien anses ha stor vikt för säkerheten i Östersjöregionen och är en viktig stödfunktion till relationen mellan Europa och USA. År 2019 skrev Sverige och Storbritannien under ett samförståndsavtal (MoU) om framtida stridsflygsutveckling och det finns sedan tidigare även samarbeten rörande utbildning, forskning och utveckling av försvarsmateriel. Sverige ingår också tillsammans med de nordiska och baltiska länderna, samt Nederländerna, i Joint Expeditionary Force, en expeditionsstyrka ledd av Storbritannien avsedd att kunna användas i kris- eller konfliktsituationer i vårt närområde.

Tyskland

Sverige och Tyskland har en lång tradition av försvarssamarbeten. Senast 2017 undertecknades en avsiktsförklaring för att fördjupa samarbetet och främja nya initiativ mellan ländernas försvarsmyndigheter.

Frankrike

Sverige har ett etablerat samarbete med Frankrike på försvarsområdet. Fokusområden för samarbetet är bland annat internationella insatser i framför allt Afrika, övningar och samarbete på försvarsmaterielområdet.

USA

Sverige och USA undertecknade 2016 en avsiktsförklaring gällande försvarssamarbete som uttrycker fem prioriterade områden: samarbetsförmåga, övningar och utbildning, materielsamarbeten, forskning och utveckling samt internationella insatser.

2018 undertecknades även en avsiktsförklaring mellan Finland, Sverige och USA om fördjupat försvarssamarbete, som ska komplettera de bilaterala samarbetena och skapa synergier mellan dessa.

Multilaterala samarbeten

Utöver att samarbeta med enskilda länder på försvarsområdet ingår Sverige i ett antal samarbeten där flertalet länder ingår. Det rör sig om försvarssamarbeten genom exempelvis EU och Nato, men också andra mellanstatliga regionala samarbeten.

EU

Sverige ingår i ett flertal olika försvarssamarbeten genom medlemskapet i EU.

PESCO
I EU:s Lissabonfördrag som undertecknades 2007, gavs EU:s medlemsstater möjligheten att föra ett närmare samarbete på området säkerhet och försvar. År 2017 gjorde 23 av medlemsstaterna, inklusive Sverige, gemensam sak och inledde ett så kallat permanent strukturerat samarbete (Permanently Structured Cooperation, PESCO). Syftet med samarbetet är bland annat att höja EU:s försvarsförmåga, att göra försvaret mer effektivt, samt att stärka unionens interna konkurrens inom försvarsindustrin.
Europeiska försvarsfonden
Under 2021 bildades Europeiska försvarsfonden, European Defence Fund (EDF). Genom fonden finns det möjligheter för svenska företag, lärosäten och institut att vara med och driva forsknings- och teknikutvecklingsprojekt inom försvarsområdet, finansierade med EU-medel. Syftet är att stödja konkurrenskraft, effektivitet och innovationskapacitet hos europeisk försvarsteknologisk och industriell bas inom EU, som bidrar till Unionens strategiska autonomi och handlingsfrihet.
EDA
Europeiska försvarsbyrån, eller European Defence Agency (EDA), är ett EU-organ som inrättades 2004. EDA har som uppgift att stärka och förbättra den europeiska försvarsförmågan genom att ägna sig åt frågor som förmågeutveckling, försvarsmateriel, försvarsindustri samt forskning och teknikutveckling. Verksamheten består i huvudsak i att främja europeiska samarbetsprojekt inom dessa områden.

NATO

Sverige har sedan 1994 samarbetat med Nato inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). PFF är ett samarbete mellan Nato och länder utanför Nato-alliansen i Europa, Centralasien och södra Kaukasien. Inom partnerskapet beslutar varje deltagande land självt inom vilka områden de vill samarbeta. För Sveriges del rör samarbetet bland annat interoperabilitet (dvs. förmågan för olika system att samverka), övningar och militärt stöd vid internationella insatser.

Som en av fem så kallade Enhanced Opportunity Partners har Sverige även ett mer "skräddarsytt" samarbete som sträcker sig längre än PFF-samarbetet. Sverige har också undertecknat ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, vilket bland annat innebär att vi kan lämna militärt stöd vid övningar inom vårt territorium.

I maj 2022 fattade dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i Nato, ett beslut som fick stort stöd i riksdagen och som i mars 2023 röstades igenom av riksdagen. Det som kvarstår av processen är att Sverige officiellt ska ratificeras av alla Natomedlemmar. Hittills har 28 av 30 ratificerat Sverige som medlemsland, Ungern och Turkiet kvarstår.

När Sverige kliver in i Nato som medlemsland kommer det vara det främsta multilaterala försvarssamarbetet för Sverige. Det kommer ställa krav på flera olika delar av det svenska samhället och inte enbart på försvaret och försvarsföretagen. Civilsamhället måste uppnå en robusthet. Sverige måste också vara berett att ingripa när ett annat Natoland är under angrepp enligt artikel 5.

Natoländernas export styrs av deras individuella inrikespolitik. Med andra ord är varje medlemsland självständigt i sina beslut om vilka länder man vill exportera till. För export av krigsmateriel följer Nato bland annat det internationella Vapenhandelsfördraget från 2013 som sätter standarder för hur vapen får exporteras, importeras och överlämnas.

Sexnationsinitiativet

Sedan 2000 ingår Sverige, tillsammans med Europas sex största försvarsindustristater (Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike och Spanien), i det så kallade sexnationsinitiativet. Genom samarbetet är Sverige med och påverkar de gemensamma försvarsindustriella villkoren som kontinuerligt utvecklas i Europa. Det ger direkt, och indirekt, ett större inflytande över den framväxande säkerhets- och försvarspolitiken i Europa. Några av områdena som ingår i samförståndsavtalet är bland annat försörjningssäkerhet, exportfrågor, informationssäkerhet samt forskning och utveckling.

Joint Expeditionary Force

Sverige ingår tillsammans med de nordiska och baltiska länderna, samt Nederländerna, i Joint Expeditionary Force, en expeditionsstyrka ledd av Storbritannien avsedd att kunna användas i kris- eller konfliktsituationer i vårt närområde.

Framework Nations Concept

Omkring 20 europeiska länder ingår i det tyskledda Framework Nations Concept, som är ett brett försvarssamarbete och täcker områden som sjukvård, CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker), civil- och militär samverkan, logistik, med mera.

European Intervention Initiative

European Intervention Initiative (EI2) är ett försvarssamarbete mellan 13 europeiska länder som startades av Frankrike 2018. Syftet med EI2 är att skapa en gemensam strategisk kultur som ökar den gemensamma förmågan att agera i krisinsatser.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

OSSE är en internationell organisation med grund i Europeiska säkerhetskonferensen som bildades 1973 för att minska spänningen mellan väst och öst under kalla kriget. Sedan 1995 heter organisationen OSSE och redan två år tidigare blev den en del av FN. Idag finns 57 deltagande stater: samtliga stater i Europa, USA, Kanada, samt de före detta sovjetrepublikerna i Kaukasien, Centralasien och Mongoliet.

Syftet med OSSE är fortsatt att minska spänningar i regionen, men är samtidigt inte ett renodlat försvarssamarbete. Samarbetet bygger dock i hög grad på ett militärt förtroende- och säkerhetsskapande mellan de deltagande länderna. Bland annat genomför de anslutna länderna regelbundet så kallade observationsflygningar över varandras territorier för att öka den militära transparensen och förutsägbarheten.

Export