Försvarsforskning syftar till att möta Sveriges behov och öka landets operativa förmåga. Fokus ligger på analytisk förmåga inom försvar och säkerhetspolitik samt forskning och utveckling för att förstå och anpassa det militära försvaret till framtida utmaningar och hot.
Forskning och utveckling är nödvändigt för att förstå och kunna anpassa det militära försvaret till nya och framtida utmaningar och hot. I en osäker och instabil tid, som också präglas av snabb teknisk utveckling, krävs att Sverige bedriver egen högkvalitativ forskning i tillräcklig omfattning.
Forskning och utveckling gör det möjligt att förstå hur närområdet och omvärlden utvecklas, inklusive vilken hotbild som råder. Kvalificerade analyser fungerar som stöd för politiken inom försvar och säkerhet.
För att testa ny teknologi och undersöka möjligheterna att skapa nya produkter används demonstratorer, såsom exempelvis testplattformar. Genom att jobba på det sättet går det att uppskatta vilken insats som krävs för att gå från grundläggande forskning och ny teknologi till produkt.
Begreppet TRL (technology readiness level), kommer ursprungligen från NASA och används för att klassa forskning efter teknikens mognad. Demonstratorer används vid TRL 6 och 7, på en 9-gradig skala.
Svenska Försvarsmakten har historiskt varit mycket skicklig på operationsanalys, det vill säga förmåga att uppskatta och värdera hotbild, teknik och ekonomi. Det har resulterat i ett antal världsledande militära system som spelar viktig roll för det svenska försvaret. Det har i sin tur medfört att Sverige, trots sin ringa storlek och begränsade ekonomi, har kunnat utveckla kostnadseffektiva system som få andra länder kan matcha.
Läs mer om tekniska landvinningar.
Svenska företag spenderar i snitt omkring 1,6 procent av omsättningen på forskning och utveckling. I SCB:s statistik över FoU-utgifter, som utkommer vartannat år, finns ingen särskild data för försvarsföretag på grund av sekretess. Branschföreningen SOFF har en egen beräkning som visar att medlemsföretagen i snitt spenderar runt 20 procent av omsättningen på forskning och utveckling. Inom just försvarsindustrin kan den här siffran variera kraftigt från år till år, beroende på i vilken utvecklingsfas de större, forskningsintensiva materielprojekten är.
Sveriges statliga FoU-investeringar, sett till hur stor andel av OECD-ländernas statliga finansiering av forskning och utveckling som spenderas på forskning och utveckling inom försvar, står sig relativt bra. Värt att notera här är att OECD-länderna endast omfattar 38 medlemsstater och dit hör bland annat varken Kina eller Ryssland.
